Något som förmodligen har varit svårt att undgå är nyheten om Zayns avhopp från One Direction. För mig slog detta väldigt hårt då dessa fem killarna har varit en stor del av mitt liv sedan maj 2011, mer speciftikt under 1409 dagar. Senast för 112 dagar sedan såg jag hela bandet tillsammans för sista gången, vilket jag inte hade en aning om då. Om 88 dagar skulle det hnda igen, men nej, nu blir det inte så för One Direction är inte One Direction utan alla fem medlemmarna. Igår när jag läste om avhoppet blev jag helt tom och brast ut i tårar på mindre än en sekund. Att har varit där innan de ens hade sin första singel, att höra deras första singel spelas på den brittiska radion för första gången var något alldeles speciellt och allt man har gått igenom tillsammans med dessa fem killar är något som alltid kommer sitta i mitt hjärta för One Direction är något speciellt för mig. Men om 88 dagar ska jag inte se One Direction, utan jag ska se Niall, Liam, Louis och Harry, fyra femtedelar av One Direction, vilket känns väldigt konstigt. Det känns inte rätt.
Men det är bara till att acceptera läget som det är och försöka se det ur en positiv synvinkel, se det utifrån Zayns bästa och hans välmående, för i slutändan är han också en människa som måste må bra. Han är precis som alla oss fans, precis lika mänsklig och så länge han är lycklig får jag också vara det, även om det kanske gör ont.

Första gången jag någonsin såg One Direction, vilken känsla! Minns det som det vore igår!

 

Nu är jag tillbaka efter ett intesivt dygn med en snabbvisit till Stockholm och två dygn där jag inte orkat göra något överhuvudtaget. Ni undrar kanske vad jag gjorde i Stockholm och det ska jag berätta nu! Jag och min kompis Anna tog i tisdags bilen upp till Stockholm direkt efter vi haft redovisningar i skolan, vi kom fram till Stockholm precis när insläppet till Ths Scripts konsert började. Tinie Tempah var förband vilket inte riktigt är min smak så jag blev inte så taggad som jag önskat, ville mer bara att han skulle vara klar så The Script skulle gå på. När de väl kom på scenen hamnade jag i min lilla konsertbubbla och var riktigt fokuserad, tänkte inte på något annat. De var så himla bra. Det värmde verkligen i hjärtat när de sjöng och pratade för man såg på dem hur mycket det betydde för dem att stå på scenen och hur mycket det betydde för dem att vi var där. Konserten var bara så perfekt. 
Efter konserten var slut hade jag och Anna en fyra timmars bilresa hem igen, så vi gick raka vägen till bilen och körde sen hem med en upplevelse rikare. 

Artbrother, är ett band från med tre medlemmar, från Stockholm som spelare alternative rock / indie pop. Det är egentligen allt jag vet om dem. Jag upptäkte dem för några dagar sedan då de av en ren slump började följa mig på instagram och av ren nyfikenhet började jag självklar att lyssna på dem och jag kan helt ärligt säga att jag tycker de är väldigt bra!
 

I skolan har vi nu i uppgift att skapa ett förslag för en marknadsföringsplan över hur vi skulle ha gjort för att markandsföra ett band i Sverige. Min grupp har valt ett band från Skottland som heter We were promised jetpacks och tänkte därför att jag skulle kunna tipsa om detta band här. De har en nyare singel som heter Peaks and throughs men personligen tycker jag inte om den precis, då den byggs upp och sen dör ut, den exploderar liksom aldrig. Så därför tänkte jag tipas om deras låt Quiet Little Voices som jag tycker är väldigt härlig.
 

Laura Beekman, det är ett namn ni verkligen bör lägga på minnet. Laura är en tjej från Nederländerna som har turen att leva med en riktigt härlig sångröst och hon är sjukt grym och smart låtskrivare. Jag hade förmånen att vara med och upptäcka denna talang på första showcaset under ett music business game som jag var med hom för någon vecka sedan som jag kan berätta mer om senare. Men håll utkik efter henne för jag tror och vet att hon kommer kunna gå långt. 
Här får ni höra låten Strange som hon sjöng under första showcaset, låten som trollbunde alla andra musiker och music business studenter.

Efter många försök av att starta en blogg om mitt alldelse för händelserika liv som består av att äta, plugga och sova, har jag bestämt mig för att starta en blogg om det som ligger mig närmst om hjärtat, musik! Bloggen kommer helt enkelt bestå av musik i alla dess former, allt från de senaste hitsen till de gamla godingarna, här kommer finnas musik som inte är så stor än och en massa annat som jag hoppas att ni ska tycka om. 

Lite om mig då! Mitt namn är Johanna och jag fyller 20 år maj. Jag är ofta väldigt glad, positiv och kämpar alltid mot det jag vill, ge upp är inte ett alternatic. I somras packade jag ihop mitt skånska flickrum som bestod av många minnen med mycket musik av olika artister och band för att flytta upp till Småland och börja jaga min dröm, att en dag jobba inom musikbranschen. Jag pluggar numera en utbildning som heter Music & Event Management där jag får en företagsekonomisk grund och en utbildning som är inriktad på musikbranschen. 
Ja, vad mer ska jag säga? Vill ni veta något mer är det bara att slänga iväg en kommentar!

 

Här är ett litet collage på mig från den gången borde ha tentapluggat mer och fokuserat mindre på musiken. Failade tentan, men fick lyssnat på bra musik i alla fall....men kan säga er att tenta är godkänd nu!